Att pausa livet.
Jag känner att livet går lite på sparlåga just nu. Ingenting känns längre så där äkta. Ingenting ger mig något, inte på riktigt. Man bara låter det flyta på, för det är så man måste göra. Jag tror att jag behöver min resa mer än någonsin, jag tror att det är den som får bli en kickstart på allt. För så här kan det inte vara längre. Det är sommar. Det borde vara lycka, men jag finner den inte.
Jag drömmer mig bort & tänker på det som kommer snart. En underbar vecka med mina 2 bästa. Strand, pool, god mat, god dryck, sol, värme, sommarklänningar, bikini, solkräm, solglasögon, läsa böcker, bara vara, skratta, må bra.
Jag tror att jag satt mig själv på paus fram till dess.
Idag fick jag iaf finbesök utav Kusse. Annars har jag mest slöat runt. Plockat lite med packning & så.
Imorron är jag ledig. Då blir det städa, packa klart, luncha med Pappa, färga fransar, tvätta, få besök av Mormor. Ungefär så.
Sen är det bara en dag. En jobbedag, & sen, sen är vi där. Då trycker jag på play igen.
Kommentarer
Trackback
